Hur påverkar nya dataskyddsförordningen (GDPR) er som bostadsrättsförening?

Den nya dataskyddsförordningen från EU träder i kraft den 25 maj 2018 och ersätter nuvarande personuppgiftslagen. Förordningen innebär en förstärkning av skyddet för personuppgifter för fysiska personer. En bostadsrättsförening är personuppgiftsansvarig över sina medlemmars personuppgifter och som er ekonomiska förvaltare bistår vi er som personuppgiftsbiträde. Detta innebär att de nya kraven påverkar både er som förening och oss som förvaltare.

Vad innebär då de nya reglerna? Nedan följer några exempel på viktiga ändringar

  • Kravet på samtycke för behandling av personuppgifter har utökats. Det är t.ex. möjligt att begära att få sina uppgifter raderade och att få ut de uppgifter man lämnat (dataportabilitet)

  • Personuppgifter får inte bevaras längre tid än nödvändigt. Här kan dock även andra lagar träda in som påverkar denna tid, som t.ex. bokföringslagen. Vidare utredning pågår beträffande anpassning till våra nationella lagar.

  • Personuppgifter får inte användas för annat ändamål än det ursprungliga. Bestämmelsen är i sig ingen nyhet i Sverige, men innebär ett utökat skydd mot att personuppgifter olovligen används vid t.ex. marknadsföring.

  • Vid ett allvarligt dataintrång måste berörda personer informeras och även Datainspektionen.

    Vill du veta mer? Gå in på Datainspektionens hemsida: http://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/dataskyddsforordningen/dataskyddsdagen/

De personuppgifter som åligger föreningen att hantera för att följa lagen är fortsatt godkända att hantera enligt den nya förordningen. Föreningen är enligt bostadsrättslagen skyldig att föra medlems och lägenhetsförteckning vilket därmed tillåter lagring av de uppgifter lagen kräver. Övriga uppgifter exempelvis föreningens egna kontaktlistor över medlemmar/kölistor eller andra uppgifter som föreningen har hos sig behöver ses över för att säkerställa att det finns ett samtycke till lagring av personuppgift samt att man vet vilka uppgifter som hanteras.

Förslag om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden

Utredningen om Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31) har kommit med sitt betänkande för att stärka konsumentens roll inom bostadsrättsmarknaden. Prisutvecklingen har gjort bostadsrätter till en attraktiv boendeform med stora värden och i dagsläget kan det vara svårt som konsument att bilda sig en uppfattning om föreningens ekonomi och framtida underhållsbehov. Utredningens förslag syftar till att det ska bli enklare att bilda sig en uppfattning om föreningens ekonomi, jämföra bostadsrättsföreningar samt stärka rättsskyddet för konsumenten.

Vi som ekonomisk förvaltare välkomnar förslagen om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden och noterar samtidigt att det är flera av de åtgärder som föreslås vilka vi redan idag tillämpar. Förslaget om att införa kassaflödesanalys i årsredovisningen och att ta med nyckeltal i form av fastighetens skuldsättningsgrad är bitar vi som förvaltare redan idag tycker är viktiga och har med i våra årsredovisningar.

Nedan följer ett urval av de åtgärder som utredningen föreslår i sitt betänkande:

  • Tvingande komponentuppdelning av fastigheten för att beräkna avskrivningar, i dagsläget K3. Utredningen anser att avskrivning enligt kopmonentuppdelning ger avskrivningar som på ett mer rättvisande sätt motsvarar slitaget i fastigheten och bättre rustar föreningen för framtida underhållskostnader.

  • Förslag på samlad vägledning för bostadsrättsföreningar gällande redovisningen och uppställningen av årsredovisningens innehåll.

  • Att medlemskap bör erhållas vid tillträdet vid köp, byte och gåva och inte vid avtalsdatum

  • Förslaget om förbud att inträda andra typer av avtal om framtida upplåtelse än förhandsavtal, vilket innebär att man tar bort möjligheten att teckna bokningsavtal vid nyproduktion

  • Utökningen av de åtgärder i lägenheten som kräver styrelsens tillstånd.

  • Möjlighet att överklaga beslut av styrelsen avseende ombyggnation till hyresnämnden.

 

Hela Utredningen om Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31) hittar ni på denna länk ->

Utredningen kring fastighetspaketering överlämnad till riksdagen

Den 2017-03-30 överlämnade Utredningen om vissa frågor inom fastighets och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27), den s.k. paketeringsutredningen, till regeringen. Om förslaget går igenom innebär det att skattemässiga effekter för försäljning av fastigheter vilket riskerar att bromsa bostadsbyggandet samt påverka övriga fastighetstransaktioner. Detta trots att utredningen visar att fastighetsbranschen inte gynnas skattemässigt jämfört med andra skatteområden med nuvarande regelverk.

Utredningen av fastighetspaketeringen i sin helhet hittar ni på Riksdagens hemsida via nedan länk:

http://www.regeringen.se/4967a7/contentassets/65a57f7eb53143f59b26f98f22794f8a/vissa-fragor-inom-fastighets--och-stampelskatteomradet-sou-201727

 

 

Fastighetspaketering

Det pågår en utredning om huruvida fastighetsbranschen eller fastighetsinvesteringar kan anses vara skattemässig gynnade, med fokus på bl.a. fastighetspaketeringar.

FAR listar några möjliga åtgärder för att begränsa fördelarna med paketeringar:

  1. Beskattning vid överlåtelse av fastighet till underpris

  2. Karenstid för skattefri överlåtelse av aktier efter en paketering

  3. Beskattning av vinst på aktieförsäljning

  4. Stämpelskatt vid bolagsförsäljningar

  5. Framskattning av latent skatt vid ägarförändringar i fastighetsbolag

Utredningen ska presentera sitt förslag senast den 31 mars 2017.

Stopplagstiftning mot fastighetspaketering i form av "kattrumpor"

Regeringen har föreslagit förändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts från fysisk person till juridiska personer, för att förhindra vissa skattefria överlåtelser, s.k. ”kattrumpor”.

Ett exempel på kattrumpa:

  1. Fysisk person X äger hyresfastighet
    1. Taxeringsvärde: 10 Mkr
    2. Skattemässigt restvärde: 6 Mkr
    3. Marknadsvärde: 12 Mkr
  1. X bildar tillsammans med sina två barn, Y och Z, ett moderbolag och ett dotterbolag. Moderbolaget äger X till 60 % och Y och Z äger 20 % vardera.
  2. X överlåter fastigheten till dotterbolaget mot ersättning understigande taxeringsvärdet, t.ex. 9,9 Mkr. Det räknas som en gåva och är skattefritt för X. Dotterbolaget betalar stämpelskatt ca 0,5 MKr.
  3. Dotterbolaget säljs till extern köpare. Vinsten är skattefri i dotterbolaget.
  4. X, Y och Z kan planera uttag av kapitalet ur moderbolaget så att skatten blir 20-25 %.

Stopplagstiftningen innebär att en fastighet ska anses avyttrad genom försäljning (ej skattefri gåva) om den överlåts till en juridisk person, eller HB, mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga restvärde.

Effekten innebär att ett belopp motsvarande skillnaden mellan ersättningen och fastighetens skattemässiga värde beskattas hos överlåtaren. I exemplet ovan skulle X bli beskattad för en vinst på 9,9 – 6 = 3,9 Mkr. För att undvika beskattning skulle X kunna överlåta fastigheten till dotterbolaget för 6 Mkr, istället för 9,9 Mkr. X:s skattefria behållning skulle således minska med 3,9 Mkr.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017, men skall tillämpas från och med 28 oktober 2016 (stopplag).

Nya regler som påverkar fastighetsägare vid byggnationsarbeten på fastigheten

För dig som arbetar i fastighetsbolag/bostadsrättsförening

När en fastighetsägare genomför en byggnation på fastigheten överstigande 4 prisbasbelopp gäller nya regler för byggherren från 1 januari 2016 avseende elektronisk byggliggare.

När en fastighetsägare genomför en byggnation på fastigheten överstigande 4 prisbasbelopp ex moms (177.200 kr under 2016) gäller nya regler för byggherren från 1 januari 2016 avseende elektronisk byggliggare. De nya reglerna innebär ett större ansvar för den som är byggherre att elektroniskt och löpande registrera vilka som befinner sig på byggarbetsplatsen. Som fastighetsägare är det därför viktigt att vara tydlig gällande vem som anses vara byggherre vid en större byggnation och säkerställa att den som tagit på sig ansvaret har koll på det nya regelverket gällande den elektroniska hanteringen.

De nya reglerna innebär att:

  • Byggherren ska anmäla byggstart till Skatteverket och tilldelas ett identifikationsnummer, som därefter fungerar som verifikat/identifikation,
  • Byggherren ska tillhandahålla elektronisk utrustning som möjliggör registrering,
  • Skyldigheterna kan genom avtal överföras till generalentreprenör,
  • Alla företag och personer som vistas på byggarbetsplatsen ska föras in i personalliggaren som ska hållas tillgänglig på byggarbetsplatsen för Skatteverkets kontroll,
  • Skatteverket får genomföra oannonserade kontrollbesök på byggarbetsplatsen,
  • Ett sanktionssystem träder in om anmälningsplikten och/eller närvaroförteckningen inte sköts (20 000 kr för byggherren och 2 000 kr/person för den som bedriver byggverksamheten),
  • Reglerna gäller byggarbetsplatser där omkostnader för arbete uppgår till fyra prisbasbelopp exkl. moms (177 200 kr för 2016),
  • Privatpersoner som låter bygga för eget bruk anses som byggherre men omfattas inte av reglerna. Däremot omfattar reglerna byggherre som är enskild näringsidkare, juridiska personer, statliga verk, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och utländska entreprenörer.

Läs mer på skatteverket >